onsdag 18 december 2013

Onsdagstema Stentufft

Första dagen på Burmaresan skulle vi klättra upp till pagoden för att se på det vidsträckta landskapet. Trappan var mycket brant och det var stentufft att ta sig upp men det var ingenting mot att ta sig ner igen! Mina otränade benmuskler skrek i högan sky i flera dagar efteråt. Och utsikten, ja den var magnifik!

17 kommentarer:

  1. Åh fy tusan vilken ansträngning! Förstår att det kändes i benen sen, men vad gör man inte för utsikten? :) Byggnaden i sig var ju maffig också.

    SvaraRadera
  2. Ja, det allra värsta måste vara när man ska ner. Ser att det iallafall finns en ledstång så man kan hålla i sig. Det hela kan ju vara väl värt besväret för den fantastiska utsiktens skull. Spännande bild på den stentuffa trappan och de stentuffa figurerna som ville upp och därmed måste ta sig ner ;-)

    SvaraRadera
  3. ÅH fy vilken hemsk trappa! Den hade jag inte ens funderat på att försöka mig på, hur vacker än utsikten må ha varit!

    SvaraRadera
  4. Tuffa stentuffingar som byggt den byggnaden! Vilket jobb!!!

    SvaraRadera
  5. Och det var nog stentufft att bygga den också.
    Ja vad gör man inte för lite fin utsikt;-)
    Ha en bra dag, ingen snö i sikte här
    men lite frost på marken.

    Mitt bidrag till tisdagen kom inte med alls
    och inte går det att lägga in på nytt:-(

    SvaraRadera
  6. Säkert väl värt besväret :))

    SvaraRadera
  7. Lurade systemet tog bort Jacob och fejkade en mailadress och då
    funkade det nu vet jag hur man gör HIHI

    SvaraRadera
  8. Vilken byggnad! Ja, det ser inte alltför lätt at ta sig upp och ner!! Byggnaden är vacker dock!

    SvaraRadera
  9. Ja här gäller det att ha kondis om man skall ta sig uppför alla stegen. Vackert byggnadsverk.

    SvaraRadera
  10. åååå vilken utsikt det måste ha varit där uppe! Det är sådana här gånger jag förbannar min höjdrädsla. Stod jag där vid trappan skulle jag ha en kamp mot mig själv. Klättra eller stannar kvar. Å andra sidan vet jag att när jag kommer ungefär halvvägs - om ens det - så låser sig allt för mig av höjdskräcken och sedan är det ett rent sagt ....hum hum....att försöka ta sig ner igen. Kommer aldrig att glömma när jag tufft sa att jag skulle upp i Petruskyrkan i Rom. Innan jag hade tagit mig runt den kupolen var jag blöt av svett, skakig och illamående.

    Skorna hos mig är inte mina. De stod så fint lutade mot stenhusgrunden någonstans på Södermalm. Tappade eller glömda....

    SvaraRadera
  11. Ingen brist på motion där inte, men kan tänka mig att det var värt varenda steg och värkande muskel. Mycket vackert!

    SvaraRadera
  12. Oj jäklar så brant... eftersom jag lider av höjdskräck får jag stanna på backen :)
    Passande bild!

    SvaraRadera
  13. Vilken trappa! Ser helt livsfarligt ut att klättra upp för men utsikten màste vara fantastisk!

    SvaraRadera
  14. Förstår att det inte var någon lek att ta sig upp eller ner där!
    De kan inte ha haft höjdskräck de som byggde den pagoden....

    SvaraRadera
  15. Läckert! En stenig byggnad och en stentuff klättring!

    SvaraRadera
  16. Stentufft på många sätt! Fin tolkning.

    SvaraRadera
  17. OJJJ vilket stentufft jobb att göra den och sten tufft att ta sig upp där.
    ha en fin torsdag
    kram Meta

    SvaraRadera